OOOFbok

Caipirinha med döden av Maria Ernestam

apr. 28, 2006

Någonting jag ogillar med pocket är att man numera alltid lägger ett referat på omslaget där någon lämplig person tycker något om boken. På Caipirinha med Döden är det Kajsa Ingemarsson som hävdar att "väldigt välskriven roman...fantastisk rolig..." och eftersom Kajsa Ingemarssons böcker är ungefär det värsta jag vet borde jag dragit öronen åt mig och låtit bli den här. Men temat med döden lät intressant.

När Döden kom in i mitt liv var jag oförberedd och mycket dålig på att säga nej. Jag släppte in honom när han bad om det och hade faktiskt ingen tanke på att jag hade kunnat stänga dörren och be honom dra, ja, varför inte åt helvete.

Existentiella spörsmål i allmänhet och tankar om döden i synnerhet intresserar ju mig och gärna då i skönlitteraturen. Nu i den anhopade jobbiga tiden av terminen skulle också något lättläst suttit bra.

Det här skojsigt-skojsigt- bladdrandet orkar jag bara inte med och den hamnar på jag-läser- inte- ut-sidan. OCH då har jag ändå läst till sidan 68! Jag är så generös numera.

Den tar sig längre fram, men jag håller delvis med - en i grunden briljant idé "chick-litas" åt skogen.

siv - apr. 28, 2006 06:46

Ändå var det första som slog mig att denna 'blogg's färgschema absolut matchade bokens :)

Själv läser jag vanligtvis inte litteratur av denna typ, har faktiskt inte så stor aning om vad 'chic-litas' betyder, men tyckte efter lite för många deckare utan övernaturliga inslag och annat (det mesta skrivet som filmmanus samt med 'snabb takt' som främsta ledstjärna) att språket och handlingen i denna var av välformulerad art.

Bokleda kanske drabbar en genre i taget.

Apropå kommentaren på omslaget: "..fantastiskt rolig..."
Den gör att man lite undrar om mänskan verkligen läst boken. Boken hade sina humoristiska poänger, men tror inte humor var en huvudpoäng.

Anonymous - juni 21, 2006 11:50