Genom hela romanen strimlar sig kyrkan - den starkt kristna med tolkningsföreträde om Rätt och Riktigt. Fördömande attityd mot det Orena  som sexualitet (och sannerligen synnerligen mellan två av samma kön.) Men kyrkan är också världens mitt och livets trygga ankare. Kyrkan och Mor ger svaren på livets alla gåtor och när förvirring sätter in i romanens Jeanette blir hon förvånad över känslan. Den har hon aldrig känt. Saker och ting har alltid varit kristallklart uppenbara.

När Jeanette blir djupt förälskad i Melanie mobiliseras kyrkan med pastor och mamma i spetsen och nu ska syndarna vakna och demonerna drivas ut! Melanie kuvas men aldrig riktigt Jeanette. Men med förlåtelsen i bagaget tar karriären ändå fart. Jeanette blir alltmer förtrogen med herrens ord och snart leder hon bibelstudier och är en god predikant på gudstjänsterna.

Om det inte hade varit det där med Katy då. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken (1 kor 13:13) hävdar Jeanette. Skandal. Ny syndabekännelse -  och fråntagande av såväl bibelstudiegrupper, predikningar och andra självständiga uppgifter i kyrkan. Men det är nog nu. Pick och pack samlas och Jeanette lämnar hemmet och kyrkan. 16 år gammal.

Bibelns ord strösslar Jeanettes liv. Romanen hämtar också sin struktur från bibelns första böcker. Den startar i de fem moseböckerna och synkroniseras med förlagans rubriker (Genesis, Exodus etc). Sedan följer Josua, domarboken för att avslutas med den starka Rut.

Jag har det bra när jag läser. Språket är inte det magiska som i Fyrväktaren eller det passionerat täta som i Skrivet på kroppen. Det här är berättat med ett distanserat förhållningssätt som gör att det stundtals blir helt absurt roligt. Enastående välskrivet och

apelsinerna är allestädes närvarande.

Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson

--------

Jag fann min bok på bokbörsen. Att jag kom på att jag skulle läsa den nu beror på Moa på Textappeal. Tack för det! Den fina apelsinbilden är från här.