Sydost om Kuba ligger ön som uppehåller länderna Dominikanska republiken (östra ön) och Haiti (västra). Uppror, opposotion, maktkamp, diktatur är ord som präglar båda staternas äldre historia.

30-talet. Dominikanska republiken. General Trujillo är diktator i landet. Här bor och arbetar den haitiska kvinnan Amabelle i en förmögen familj. Nu ska den nyfödda dottern familjen döpas tillsammans med andra barn:

Många av barnen var redan sex eller sju år gamla och döptes nu om för att Generalissimon skulle kunna bli deras officiella, om än frånvarande, gudfar.

Romanen berättar om Dominiska republiken 1937 då en enorm massaker beordrades på haitiska lantarbetare som hämnd för en händelse i Haiti. Tiotusentals människor dödades men Amabelle lyckas under svåra omständigheter fly tillbaka till Haiti. Parallellt med de dramatiska politiska händelserna löper också en kärleksberättelse om Amabelle och Sebastien.

Historien berättas beskrivande av skeenden och miljöer och människor. Det råder ingen tvekan om var boken utspelar sig, hur det ser ut, hur det luktar och smakar. Även om den skrivs i jag-form är berättandet närmast objektivt.

Ett brännhett stycke metall susade förbi mitt ansikte när jag gick uppför kullen. Jag hoppade undan och duckade. Senora Valencia och hennes man stod under flamboyant-trädet och höll var sitt kortpipigt gevär riktat mot kalebassträden framför mitt rum. [...] Jag vinkade för att visa att jag fortfarande levde [...]

Det objektiva berättandet kontrasteras då historien då och då bryts av med kursivdelar med Amabelles betraktelser och starkt känsloladdade tankar och tillbakablickar.

I sin helhet är boken välskriven och tidlöst allmängiltig till sitt innehåll. Här var det 1937 och haititer. Det kunde lika gärna ha varit 2007 och burmeser. Den berättande stilen och språket gör boken läsvärd om än bitvis seg.

När jag började min sortering av världens länder använde jag mig av 2006 års index över korruptionsgrad. När jag nu är läser på transperancy.org ligger 2007 års siffror där och Haiti har faktiskt inte längre jumboplatsen. Så vitt jag förstår pågår en demokratiseringsprocess i landet, men gängvåld och kriminalitet i det fattiga landet försvårar.

2007 har Haiti plats 177 (av 179) med en korruptionsgrad om 1.6 där 10 är bäst (ingen korruption).

-----

Jag köpte ytterligare en bok av en författare från Haiti, men den utspelar sig inte i landet, vilket är ett krav för mig i detta fleråriga läsprojekt. Jag läser den så småningom ändå.