Jag lär mig nya ord. Marskland. Saltängar. Tidvattenträsk. Jag har datorn i knät mig, letar upp bilder och sugs in i landskapet. Det är vädret och geografin i Flickan under jorden som gör att jag inte lägger den ifrån mig under hela läsningen. Det och arkeologen Ruth Galloway som är den sympatiska huvudpersonen. Hon bor ensam en bit utanför London där saltängarnas vattennivåer stiger och sjunker med tidvattnet och jag är beredd att flytta in i grannhuset och be att få bli hennes bästis. Arkeologins arbetsmetoder gör att hon kopplas in i fallet med en försvunnen flicka.
Så snart jag slagit ihop boken beställer jag del 2 och 3 på bibblo och borde ha dem i min hand imorgon. Jag är ingen älskare av mordgåtor men det här var fängslande läsning. Inget geggande i våld, inga otäcka närbilder på döda kroppar. Bara spännande. Och blött.
Men någonting jag inte gillar är kursiva avsnitt där någon berättar ur ett perspektiv som ligger utanför historien. Läsaren ska ana att det finns något som kommer att uppdagas, och det är alltid förövaren eller offret som finns i de där kursiva delarna. Men det står jag ut med. Jag vill fortsätta att läsa Griffiths fortsatta böcker. Nu.
Flickan under jorden. Elly Griffiths. Utgiven av Minotaur 2009
- - - - -
Jag säger tack till Dark Places-Helena och Bokbabbel-Jessica vars twitterkommunikation om boken jag klev mitt in i. Andra om boken.
Fotot: Marshland east of the River Douglas (Gary Rogers) / CC BY-SA 2.0
Åh! Låter som ngt för mig, lova den är helt oblodig? Jag kommer dock skippa de kursiva styckena.
Caroline - mars 22, 2011 10:44
>>Caroline. Det finns ett inslag av djurvåld och vi rör oss i och för sig i våldets närhet, men jag tror nog att det kommer gå bra. Ja, skippa de kursiva eller läs dem efteråt. De tillför ialla fall ingenting.
Ann-Sofie - mars 22, 2011 04:39
Det låter läskigt! Djurvåld. Jag skall provläsa i butik innan jag köper, våldets närhet låter skrämmande. Jag har alltid varit rädd men det är ganska nyligen jag helt bestämt klippt bort det läskiga, snipp snapp snut, inkl från litteraturen. Mår oändligt mkt bättre men lite knepigt blir det ju.
Caroline - mars 22, 2011 10:22
>>Caroline. Jag är mkt duktig på att skapa inre bilder och därför undviker jag all litteratur med obehagliga detaljer. Detta var dock ringa. Det är alltid jobbigt när djur dör, också i böcker, men sättet det hände på är inte skäl nog att undvika denna bok. Ruth Galloway är en trevlig bekantskap.
Ann-Sofie - mars 22, 2011 11:07
Kul att du gillade! Ruth Galloway är en underbar bekantskap; det är hon, tillsammans med de fascinerande miljöerna, som gör läsningen så fascinerande och beroendeframkallande. Sitter i detta nu och grämer mig över att jag redan läst bok tre, som kom ut så sent som i januari på engelska = minst ett år till ny Ruth-fix. Ack ve!
Helena (Dark Places) - mars 23, 2011 10:45
Tyckte också mycket om den! Gillade även del 2 och väntar nu spänt på 3an.
enligt O - mars 23, 2011 08:04
Åh! Låter som ngt för mig, lova den är helt oblodig? Jag kommer dock skippa de kursiva styckena.