De möts på Ibiza. Kanske inte instant love från Karins sida. Men John vet bestäm att de hör ihop. Karin blir Flickvännen. På Alla hjärtans dag får hon ett vackert hus som hon inreder så att det liknar de hotell hon tycker om att bo på. Avskalat. Minimalistiskt. Hon får en drömtillvaro med obegränsat med pengar, resor utan krångel, kärlek.
Men hon får också nätter och dagar av ångest när John är ute på jobb. Nätter när hon inte kan sova utan ser bilder i huvudet om hur han skadas, dödas. När han är ute på jobb får hon hålla sig hemma i det vackra avskilda huset. Helst inte träffa Johns kollegors flickvänner. Absolut inte ringa John. Bara vänta. Stävja oro så långt det går. Förr lyckades han alltid känna av när hon höll på att flippa ur. Just då, just i den sekunden kom ett Jag älskar dig-sms som ställde allt till rätta. Nuförtiden har hon lärt sig tecknen innan det är dags igen. Skokartongen under sängen, påsarna med vitt pulver. Sen drar han iväg för värdetransportrån, narkotikaaffärer eller vad jobbet kan innefatta den här gången. Hon är kvar. Väntar.
Jag sträckläser boken. Får en insyn i en okänd värld. Jag tycker mycket om den korthuggna prosan som överensstämmer med Karins ytlighet och betraktelse av sin tillvaro. Samtidigt skildras hennes ångest över att förlora allt trovärdigt. Uppoffring, ja. Men vems? Skulle Karin älska John lika mycket om inte situationen är just som den är? Nej jag är inte rädd för att han inte skulle klara ett vanligt liv. Jag är rädd att jag inte skulle klara det.
Flickvännen. Karolina Ramqvist.
--------
Inspirerad av SR:s romanpris bestämmer jag mig för att läsa alla sex titlarna. Tre av dem finns som e-bok att låna, t ex Hotell Galijca som är den jag läser nu.
Jaha, då blev jag oresonligt sugen på att läsa den här också. Liten suck men egentligen mest kul. Få se nu... har jag den hemma eller ej? Måste kolla.