Session 1. Kl 08.00-8.50

Psykoterapeuten: Den här gången fokuserar vi på de första intrycken av din läsning, Ann-Sofie.

Ann-Sofie: Okej. Saken är den att jag mer var intresserad av psykoterapin som samtalsform än av Caroline af Ugglas, om jag ska vara ärlig. Det var faktiskt därför jag valde boken Hjälp, vem är jag. Men hon är en intressant människa. Det är spännande att hon låter berättelsen om sig själv ta utgångspunkt i självutlämnande samtal med en psykolog. Jag har läst halva boken nu. Den är modig, hon är modig när hon berättar. Men jag tycker att det är bra att psykologen styr upp samtalen. Varje session handlar om ett specifikt ämne.

P: Som vadå?

A: Som familj. Arbete. Barndomen. Ett liv är ofta mer intressant tematiskt än kronologiskt.

P: Hur kommer det sig att du är intresserad av psykoterapi?

A: Ja du, jag är intresserad av psykologi som sådan. Sen tycker jag att metoder för att ringa in en människa, att få henne att få syn på sig själv, är spännande. När jag läste psykologi på universitetet fick vi prova på psykoterapi. Att genomgå psykoterapi, alltså. Inte att leda samtal själva. Men att läsa om det är också fascinerande, som t ex Anna Lytsys bok. Eller i den här, om Caroline af Ugglas. Eller att titta på In Treatment.

P: Du läser också Clarence Crafoords bok Kärleksförsök och svek?

A: Ja, han är ju en enastående intressant person inom psykologin. Boken handlar om hans liv och därmed också om psykoanalysen i Sverige.

P: Skriver han också tematiskt?

A: Nej, det gör han egentligen inte. Han skriver kronologiskt, men lite beroende på hur man läser boken kan man följa olika utvecklingslinjer. En sak jag vill säga också är att en sak jag tycker om i Psykologi-tidningen är att de har ett "Hemma-hos"-reportage från en psykolog-mottagning i varje nummer.

P: Du menar Modern Psykologi?

A: Ja, den är bra. Den är också tematisk. Varje nummer fokuserar på något specifikt och ger olika perspektiv på det området.

P: Då slutar vi för idag. Vi ses nästa vecka vid samma tid.

- - - - -

Foto