Nej, inte är det lyxbok och våt dröm jag tänker när Akademibokhandeln ÄNTLIGEN har packat upp George Perecs Jag minns i sina hyllor. (Se mitt blabla den 3/11). Nä, jag tycker boken ser ganska simpel ut. Framsidans illustration är förvisso ett ganska tjusigt porträtt på Claudia Cardinale, i övrigt blir jag inte just imponerad av förpackningen. OK, men inte mer.

Men innehållet...Ja, det ÄR härligt att få läsa många Jag minns-bitar. Inte tar det 22 minuter för mig att läsa boken. Inte alls. Det kommer att ta lång tid.

Det ena är att jag hoppar lite fram och tilbaka och ägnar mig parallellt åt egna Jag minns-tankar. När jag läser #35

Jag minns matchen Cerdan-Dauthuille

tänker jag först: hm, vilka lag är det? Men i nästa sekund tänker jag: "Jag minns matchen Huddinge Hockey-Djurgården 1976 när Lena och jag, inbitna djurgårdare, fick loljalitetskris för att vi var kära i alla killarna i Huddinge Hockey"

Det andra är att Perec minns så intressanta och tidstypiska saker. Han skriver själv att:

Dessa "jag minns" är inte precis minnen, och särskilt inte personliga minnen utan små bitar vardaglighet, saker som folk i samma ålder har sett, upplevt eller deltagit i ett visst år och som sedan försvunnit, glömts bort.

Låt inte den här boken gå er förbi!

Tillägg ett par timmar senare: Perec säger som förord att han inspirerats av I remember av Joe Brainard. Den boken kan man förhandstitta i på Amazon.com. Ännu mer Jag minns! Jag har beställt den från Adlibris. Sen ska jag nog sluta.