När min saligen avlidna mormor skulle ut och resa började hon packa i tanken veckor innan själva resan. Vilka klänningar skulle med, vilken nattsärk, vilken väska var bäst och skulle det bli regnigt? Det var många frågor att fundera över och lösa.
Själv har jag en slimmad packlista som jag sällan modifierar. Det man inte får med sig kan man köpa på plats, är min filosofi. Men det är en sak jag är mycket noggrann med när jag ska resa bort. Vilka böcker jag ska läsa.
Till helgen åker vi tåg till Köpenhamn, vilket tar 5-6 timmar och åtminstone hälften av den tiden kommer jag att läsa. Då blir det Kartor för vilsna älskande av Nadeem Aslam. Under själva vistelsen därnere har jag inte så mycket tid men nog borde jag hinna med Birgitta och Katarina av Alexandra Coelho Ahndoril. Sådant tänker jag på. Veckor i förväg.
Detta känner jag igen!
Under några resor har nästan resan bildat relief år boken..snudd på.
(Men då kanske man ska sluta läsa?).
I min ungdom när tågluffade och ibland levde lite "farligt" så var böckerna en sorts trygghet, en hemvist.
Jag ville gärna ha med mig svenska böcker och de fungerade som en andlig förälder nästan. Lite Olof Lagercrantz, Göran Tunström osv.
Att luta sig mot när pengarna var slut och man inte hittade passet.
K.