Kära Petra.

Jag vill berätta för dig om dagens läsning. Det var som att ta tidsmaskinen tillbaka till ungdomsåren. Först gick jag tillbaka till tolvårsåldern och läste Lisbeth Pahnkes  Sandra på Norrlövsta. Precis som du har jag läst samtliga böcker om Britta och Silver. Den här romanen handlar om en ung kvinna som skriver sin första bok, och det är inte svårt att gissa att den är självupplevd. Romanen är också mycket detaljerad om hur det går till när man rider och umgås med hästar:

"Såg du när jag red? Vad gjorde jag för fel på sista hindret?"

"Jo, det stämde inte riktigt och då släppte du stödet och så blev hon osäker och stannade. Du måste hålla i hästen ända fram till hindret."

Det var det där autentiska som jag tyckte som mycket om med Britta och Silver-böckerna. Jag hade väldigt lite pengar på den tiden. Visst var jag i stallet ofta,  men jag hade inte alls råd att rida varje vecka. Att läsa hästböckerna blev extra viktigt, som om man red i alla fall. När jag nu läste boken kom jag på att jag hade glömt bort uttrycket bralla. Hur ska jag få in det i mitt i övrigt hästlösa vokabulär igen?

När jag var femton läste jag en och annan kärleksbok. Troligen skulle jag väldigt mycket ha gillat Jenny Hans Ingen sommar utan dig. Boken är den andra romanen i en trilogi om Isabel som varje sommar hänger hos mammas bästis och hennes tonårspojkar. I bok ett velar Isabel mellan de två bröderna. Och i bok nummer två velar hon faktiskt en gång till mellan de två bröderna. Något annat hade författaren nog kunnat hitta på. Lite tjatigt i en annars välskriven bok.  Vill du läsa själv? I min ständiga strävan att hålla ner titlarna i bokhyllan, kan jag gärna skicka boken till den som vill ha den. Mejla mig på ann-sofie (@) ooofbok.se

Och så lite sjukhus då, det tredje stoppet i vad-jag-läste-som-tonåring. I den väldigt sorgliga Min vän Angie får tolvåriga Jenna en svår reumatisk diagnos och måste ligga på sjukhus några veckor. Hennes rumskompis är Angie som har en obotlig blodsjukdom. Vi får följa deras vänskap under de där veckorna. Men Petra, där du gillar det sorgliga patientperspektivet är ju jag mer inne på personalen. Även om jag nu fick skärpa mig för att inte börja grina på slutet,  skulle jag hellre läst om vad som hände på sjuksköterskeexpeditionen.

Med det tackar jag för läsinspiration och hoppas på nya intressanta brunch-teman.

Sandra på Norrlövsta. Lisbeth Panhke. Utgiven av Rabén & Sjögren 1983.

Ingen sommar utan dig. Jenny Han. Utgiven av Wahlströms 2011

Min vän Angie. Rebecca C Jones. Utgiven av Wahlströms 1985.

- - - - -

foto