I bokhyllans gömmor fann jag Min bror och hans bror, utgiven 1993. Jonas är 15 år och innan han föddes fanns en storebror i familjen, en storebror som dog i en olycka. För visst var det väl en olycka, det där att han blev överkörd av tåget. I brorsans gamla jacka hittar Jonas ett brev, ett kärleksbrev och han börjar nysta i storebrors liv. Fram växer en en kärlekshistoria med en annan ung pojke.
Romanen är väldigt finstämd att läsa. Känns nästan lite gammaldags i sittspråk och stil. Men samtidigt en smula spännande. Jag vill veta: vad hände egentligen, och det får mig att vända blad efter blad.
När jag googlar Lindqvist ser jag att han kommit ut med ytterligare ett par romaner efter den här.
Rekommenderar verkligen två av hans senare böcker: Dröm att leva och Om att samla frimärken. De är väldigt bra, särskilt Om att samla frimärken som är en av mina favoritböcker. (Den senaste är inte lika bra.) Det gammaldags språket är genomgående, liksom att ha förlorat någon närstående.