Blir man en bättre, lyckligare, godare människa av att läsa? En filosofisk fråga man då och då ställer sig och idag särskilt apropå Carina Burmans artikel Böckerna ger oss nya himlar i dagens SvD.* En och annan av studenterna frågar mig ibland - varför måste vi läsa böcker? De skulle inte acceptera Burmans argument: "läsning är roligt." De tycker att det är jobbigt med själva läsandet - formulera bokstäver till ord, ord till meningar, andra sliter med att skapa inre bilder av karaktärer och händelseförlopp eller att avvara den tid det tar att ta till sig en hel berättelse. Roligt, näe.

Att läsa är en aktivitet som minskar i omfattning, hör jag men jag är inte säker på hur sant det är. Fortfarande uppfattar jag läsandet - inte oläsandet - av skönlitteratur som ett slags norm och om man inte läser avviker man**. Om det anses negativt eller positivt att avvika beror på. I somliga kretsar är det coolt att inte läsa, i andra är det självklart att inte göra det därför att man är en Viktig Människa som gör Viktiga Saker. Leif Alsheimer väckte debatt för några år sedan då han hävdade att juridikstudenter var så obelästa att det var en fara för rättsväsendet. Hans poäng var att skolan prioriterade utbildning före bildning.

Jag går igenom min bekantskapskrets och tänker på huruvida jag känner någon som inte läser åtminstone några böcker om året. Jag kan inte komma på någon, Däremot känner jag många som inte läser regelbundet flera gånger i veckan. Ofta är det relaterat till tidsbrist när det inte hinns med. "Jag brukar läsa på semestern", säger man och plockar ihop några böcker till sommarveckorna.

Skulle man kunna betrakta dem som sämre människor? Mindre goda och lyckliga? Obildade? Knappast och det leder mig bara till ännu mer vindlande tankar kring vad som är "gott"och "lyckligt" och "bildat".

Omöjligt att vara kategorisk. Bara möjligt att prata från mig själv. Jag hävdar det språkliga nyttoperspektivet som en viktig del av läsandet då jag anser att det är bra att människor kan ta till sig text, bearbeta den, använda språk för att uttrycka sig och påverka sin och andras situation. Men mycket mer hävdar jag att jag genom att läsa får mig till livs så mycket mer av tankar, människor, språk, liv et cetera et cetera som jag inte skulle få om jag inte läste och därför rimligen skulle få ett fattigare liv.

*hittar den ännu inte i nätupplagan

** Jämför med teism och ateism, där a:et i ateism visar ett slags motstånd mot det självklara teism. (obs, språkligt och inte i vardagen i dagens mer sekulära samhälle).