Hipp hipp hurra för idag firar OOOF bok sex år. Ät tårta  med mig i dagarna sex. Sen blir det andra bullar!

Varför började jag blogga den 6 augusti 2005?

Jag började inte logga böcker den  6 augusti 2005. Det hade jag gjort i anteckningsböcker och löspapper sedan länge. Så småningom lärde jag mig html-kodning och ordnade den första OOOF bok, en webbsida som ständigt var under utveckling men som jag aldrig var nöjd med. Jag läste Camilla, Sivs gamla, Johannas gamla och Bokmoster och tänkte snart, snart ! ska jag också foga en länk till bokmosters samling. Jag ska bara... Så kom Blogger till undsättning. Allt blev lätt och enkelt. Jag startade och hade först ambitionen att flytta över alla gamla texter dit.  Men...orka!

Det första inlägget

Varför namnet?

Så här lyder sagan: OOOF är namnet på en liten tavla som jag en gång såg på ett konstmuseum -  MoMA i New York  för elva år sedan. ”ooof bok”, tänkte jag, ”det kunde vara ett namn på en bokblogg”.  OOOF bok eller ooofbok. I mitt huvud är det två ord: MoMA-tavlan plussad med innehållet. Men det spelar ju egentligen ingen roll.  Med övergången till den egna domänen blir det ooofbok.se som ett enda långt ord.

Som jag har letat efter den tavlan därefter. Var det ett konstverk? Var det bara en rolig grej som tillfälligtvis dekorerade väggen där på MoMA december 2000? Ett uttryck, ett infall? Nu, efter alla år skrev jag till MoMA och frågade. Jag läser deras svar om och om igen.

Thank you for your email.

Your memory is right! "OOF" is a painting by Ed Ruscha and is in our collection. You can find more information at:

http://www.moma.org/collection/object.php?object_id=79298

Best Regards from MoMA!

Titta på Ruschas konstverk. Räkna O:n. Berätta hur många avlånga bokstäver du ser.

Just det. Detta med tavlan måste vara något som min hjärna har skapat i efterhand. För tittar man på blogghuvudet här, som skulle inspirerats av MoMA-tavlan hittar man inga likheter alls. Och det är troligen lika bra.

Varför blogga alls?

Att skriva till andra roligt. Jag skriver för att andra ska läsa vad jag läser. För att böckerna är bra. Eller inte. I början var det en liten esoterisk grupp med mamma i spetsen som var min läsare. Tio stycken? Det kändes väldigt fint. Även om läsekretsen vuxit betydligt tänker jag mig fortfarande den lilla gruppen när jag skriver.

Bokbloggarmänniskorna

En viktig del med bloggeriet är samtalet med andra läsare. Det sker inte nödvändigtvis här i bloggen. Ibland kommenterar jag hos andra, men ganska sparsamt, om jag ska vara ärlig. Det jag skriver här om en bok kan bemötas i en annans läsupplevelse på en annan blogg. Eller – om läsaren är bekant – vid riktiga möten. För en enastående trevlig del av bloggeriet är träffarna  med bokbloggare i verkliga livet. På middagar. På bokmässan. På vinfika. På bokcirklar.

Men nu tar vi en tårtbit till va?