Det finns många saker som jag har gjort i mer än sex år utan att tröttna och som jag tänker fortsätta med.  Som att vara mamma till Alla Mina Barn. Som att vara ihop med min make . Som att vara kompis med Katarina.  Som att blogga böcker.

För att blogga är minst lika roligt nu som när jag började. Att skriva om böcker jag läst, kommer att läsa, borde läsa eller inte alls tänker läsa. Kul. Att berätta om bokhyllan, om sorterandet och rensandet, om att boktipsa. Jo, lika skojigt. Läsa bokbloggar. Om deras lästa och olästa böcker, om deras bokhyllor och annat som hänger samman därmed. Jättejätteroligt.

Genom åren har antalet bokbloggar vuxit markant. Bokbloggarnas Rolls Royce - Bokhora - tog definitivt bokbloggarna till nya och oanade höjder. Utan ett sådant genomslag som Bokhora skapade hade vi andra bokbloggar fortfarande legat och skvalpat i periferin. Det finns en hel del riktigt bra bloggar som numera tar plats och märks och hörs, men det krävdes en Bokhora-blogg för att en boom skulle ske, tror jag.

Diskussionen om bloggande kontra litteraturkritik  har förts då och då. De som surar säger att på bokbloggarna pratar man bara om böcker man gillar. Man bloggar dessutom bara för att få gratis recensionsexemplar för att sedan blogga "gillar" om den så att förlagen ska bli glada och skicka ännu flera gratisböcker. Det har diskuterats både här och där .

Det jag vet är att när det kommer till bokläsning och bokbloggeri och bokbloggsläsande gäller fortfarande att "jag skriver när jag vill och om vad jag vill"  för mig. Och det kommer jag fortsätta att göra.

Tack för att ni festat med mig i dagarna sex. Nu är tårtan slut. Och snart blir det andra bullar.