Ja. Jag tycker att det är fel att stjäla. Ja.  Jag vet att det drabbar skolan.  Men jag erkänner  - jag kan ändå inte låta bli att känna ett stråk av tillfredsställelse när en roman inte lämnas tillbaka därför att studenterna gillar den så mycket. Som Robson. Jag har suttit i boksamtal med gråtande elever genom åren som tyckt att det är en sådan sorglig historia med  Robson som träffar sin livs kärlek och som så ung dör i cancer.

Vid flera tillfällen har klassuppsättningen fyllts på, lånats ut och försvunnit. Jag har fått tjata för att böckerna skulle komma tillbaka. Eller mött ett par flackande ögon och en kommentar röst av typen "men jag HAR lämnat den tillbaka. Jag gjorde det direkt till biblioteket. Vad konstigt att de inte sagt nåt till dig!"*

Några få exemplar av Robson finns kvar i hyllan och jag lånade hem romanen häromdagen för att se om den fortfarande är lika gripande. Det är den. På hundra sidor lyckas Pernilla Glaser berätta om sorgen när en älskad dör. Utan att tappa nyanserna. Utan att bli sentimental. Bara skildra gränslös sorg så att det känns.

Numera finns inte Robson att köpa i pocketformat. Det är synd. För jag skulle gärna fylla på hyllorna med den igen, och läsa tillsammans med studenterna. Så jag får helt enkelt säga grattis till dem som lyckades sno till sig ett ex. Läs om den!

Robson. Pernilla Glaser

* Till vän av ordning: Numera ser utlånesystemet annorlunda ut och det är svårt att smuggla undan en bok och hävda att man redan lämnat den åter. Datorn minns allt.