Det till synes oändliga är ändligt. Sommarlovet är över. Ikväll ska skolväskan packas med nytt pennskrin och arbetsbok och i morgon bitti är det dags att passa tider igen.

Jag läser klart sommarlovets sista böcker och ställer undan.

Orbitór Vänster vinge av Mircea Cartarescu. Det känns som han sammanfattar såväl sitt eget som Rumäniens liv i denna första bok av tre. Språket och tankarna är häpnadsväckande. En läsning där jag ideligen tänkte "men att någon människa formulerar allt detta" . Och var tacksam för det.

Ögonblick av frihet av Virginia Woolf. Jag längtar egentligen inte efter att läsa alla hennes dagböcker i fem band. Men samtidigt ogillar jag att läsa dagböcker så här fragmentariskt. Urval Vad är det jag missar?

Lars Noréns dagbok är dock oändlig - tack och lov! - och är med mig in i jobbsäsongen.