Det är inte lätt.

Men jag försöker.

Ha sommarlovet kvar i kroppen, alltså.

Jag höjer blicken. Utanför fönstret stormar det, regnar det. Termometern visar 13 grader. Den norska väderplatsen är optimistisk, dock. Det är jag också. I min värld är det sommar en bra bit in i september. Jodå.

Tre hyllor kvar av bokhyllan att betsa. I det lilla rummet där målning utförs krävs logistik och tålamod. Men snart snart är det dags. De vita väggarna. De svartbetsade hyllorna. Jag är Elle interiör, Sköna hem och Allt i hemmet och tänker ord som accentfärg, turkos och vilken sorts läslampa ska vi egentligen ha?

Böcker kommer från flera håll,  ruskar som vanligt om i Att-läsa-högen. Ett annat liv av Per Olov Enquist kan jag vara en av de sista att läsa. Jag har hört pratet om den i månader på bussar, i korridorer, i sms. Jag börjar på den samtidigt som jag avslutar ännu en bok av Theo Kallifatides, En lång dag i Athen. Den långa dagen är den då pappan måste flyttas från en grav "där hyreskontraktet" gått ut. En sommarhet dag där barndomsbilder blandas med filosofiska betraktelser av livet. I svärfars bibliotek hittar jag Tre berättelser av Gustave Flaubert, sammanställda och utgivna av Tidens förlag sent 40-tal. Det finns mängder av böcker att ställa i nya hyllor. Är det så att vi återbesatt de 500 böcker som rensades när vi flyttade hit för 2 år sedan? Jag fäller ner locket på macen och begrundar faktum.

När jag avslutar den här texten har det blivit morgon. Inga böcker har blivit räknade - sannerligen inte. Men stormen har mojnat. Himlen är blå och termometern visar  betydligt fler grader. Jag drar på mig sommarlovsskorna. Och attityden. Sommar alltså!