Några vinterdagar i Visby. När jag kliver av färjan tänker jag att det är säkert inte svårt att ta sig upp till Söderport. Men hur ska jag sedan ta mig ner? Halkan, my friends, halkan.
Men det fanns inget att frukta. Visbys backar är välsandade. Hela fredagen lyssnade jag. Det var Reading, där valda delar av drygt tio filmmanus gestaltades av skådespelare från ön. I övrigt åt jag goda middagar, fikade och städade. Mellan varven läste jag Flickan från tjugotalet av Sophie Kinsella.
Lara, 28. Arbetar på headhunter-firma med kompanjonen Natalie som just övergivit företaget för en semester i Indien - ospecificerat hur länge. Övergivit Lara har också pojkvännen Josh. Nu sitter hon mot sin vilja på gammelmoster Sadies begravning - för familjens skull. Då. Sadie återuppstår - som spöke och uppmanar Lara att hitta ett förlorat halsband. Först när det är funnet kan Sadie dö på riktigt. En helt osannolik och skruvad historia. Men oftast trovärdigt berättad och ett oavbrutet bemödande att vara rolig. För mycket dialog och beskrivning och några irriterande logiska luckor. Men inte mer än det fungerar utmärkt som är min underhållningsbok under en späckad helg. Jag lade den på ett bord i foajén så att andra kan läsa den.
Hemresans läsning är något helt annat. Gilbert Sorrentinos debutbok.
Att upptäcka, efter sju år, att ha inte känner henne, sin fru. Och ha pengar till hands, att sticka, åka till Mexiko. Och varför inte konfrontera henne där, bryta sig ut ur den kokong som han så noggrant slut sig i, den mumien. Att se på sina barn, fria bilder av dem bruna under den skarpa solen, utmejslade ur solskenet.
Så är tanken. Maken, aldrig namngiven tar ut sin familj på en resa. Med bil. Med chaufför. Platserna blir framåtrörelsen i romanen - perforerade med tillbakablickar från Brooklyn och Manhattan några månader tidigare. Tillsammans en vägbeskrivning till äktenskapets slutstation.
Det här är tjugotalsflickans motsats. Ett tätt poetiskt språk.
Vad? Grönt, regn, grått. Grå himmel, grått regn, det gröna vittrar sönder i regnet.
Svärta och upplösning. Det blir flera Sorrentino.
Flickan från tjugotalet. Sophie Kinsella
Himlen förändras. Gilbert Sorrentino
Så roligt att Sorrentinokärleken sprider sig!!