Jag är betagen och hänförd fram till ungefär sidan 172. Då gör jag ett längre läsuppehåll, flera dagar, och när jag ska fortsätta läsa har jag nästan svårt att hålla uppe intresset. Varför det? Jag måste bena ut.

Spill handlar om en författare som heter Sigrid Combüchen. En dag får hon ett brev från Hedwig Langmark som intresserar sig för en tidigare roman, närmare bestämt frågar hon om en bild som refereras i romanen. Hedwig tror sig veta att fotot föreställer henne själv och hennes syskon. Ur detta brevväxlande växer en tredje text fram som berättar den unga Hedwigs - Hedda - historia. Vi får tre perspektiv alltså: Berättarjaget författaren Combüchen, den unga Hedda och den äldre Hedda.

Inledningsvis är upplägget långsamt och mycket pedagogiskt. Breven från äldre Hedwig, den nutida berättelsen i jag-form om den skrivande ljugande författaren och 30-talsberättelsen om Hedda. När författaren har läsaren i sin hand, integreras de tre perspektiven allt tätare med varandra. I synnerhet den gamla och unga Hedwigs berättelser. Det är mycket skickligt och elegant skrivet och inte svårt att hänga med eller förstå.

Omedelbart efter att Hedwig Langmark sänt brevet börjar författar-jaget ljuga. Att hon bor i Hedwigs barndomshem, att hon hittat fotografierna på vinden. I själva verket är de köpta på en antikaffär och hon bor inte alls i de där huse. Genom åren samlar författar-jaget allt mer material om Hedwigs liv och försöker få veta mer om varför Hedwig som ung inte tog de chanser som var möjliga. Hedwig svarar:

Jag måste faktiskt säga det rent ut, eftersom du ställer ledande frågor som vill ha det till att jag skulle ha varit "något mer" eller djupsinnig eller mystisk. Inser du inte att det är otrevligare för mig om du tror att jag har missat eller förfelat mitt liv och att jag är offer, än att det blev som det skulle bli?

Men författar-jaget vill något annat med den unga Hedda och tänjer på gränserna för sin berättelse. Det förspillda livet - vem bestämmer vad det är? Här finns en konflikt mellan författar-jaget och Hedwig Langmark.  Vem vinner - fiktionen eller sanningen? Eller är det egentligen samma sak?

Allt är bra. Välskrivet. Välkomponerat. Välberättat. Så varför tappades en del intresse? Jag kan inte sätta fingret på det. Jag gillade författar-jagets delar, breven från Hedwig L likaså. Men Hedda själv, den unga Hedda blev aldrig lika berörande som jag hade önskat.

Spill - en damroman. Sigrid Combüchen. Utgiven av Norstedts 2010 (och jag tror att romanen kommer att vinna Augustpriset)

- - - - -

Foto: Bethany Carlson