Diskuterade bokbloggande igår. Reflekterar om det här idag. Tänker med händerna på tangentbordet. Kan därför bli rörigt inlägg.

Varför bloggar jag? Jag kunde ju lika gärna skriva mina uppfattningar om böcker etc i en skrivbok att förvara i lådan. Eller? Nej, visst inte. Det räcker inte att bara sammanfatta läsupplevelser som en bokdagbok, även om det är en del - mitt eget uttryck. Den andra delen - att göra intryck på andra är lika viktig. Ett visst mått av mission finns säkert i mina bloggintentioner. Jag skriver för att andra ska läsa vad jag läser. För att böckerna är bra. Eller inte.

Av samma skäl läser jag andra bokbloggar. För att läsa vad andra - vissa! - läser och få idéer till det egna läsandet.

Jag är subjektiv. Jag skriver när jag vill och om vad jag vill. Jag håller mig i stort, men inte alltid, till att skriva om böcker jag läser. Inte om sådant som händer i bokvärlden. Det är mycket kravlöst.

En tredje viktig del är samtalet. Samtalet med andra läsare. Sker inte nödvändigtvis här. Ibland kommenterar jag hos andra, men ganska sparsamt. Samtalet blir av udda art. Det jag skriver här om en bok kan bemötas i en annans läsupplevelse på en annan blogg. Eller - om läsaren är bekant - vid riktiga möten.

Se där - det var en riktig reflektion.