Okej, premiäryran avtar. Ventilerna vrids åt ett annat håll och håret sätts upp i svans. Den skånska myllan skapar jordnära hållning. Bilen lastas ur och det tar sexton minuter att få vårt rum att se ut som om vi bott där i lika många veckor.
Ravlunda bränneri är en trevlig B&B. Det vackra tegelhuset byggdes tidigt 1900-tal och jag drar fingrarna längs den välmurade fasaden, hummar att något liknande vore bra att ha på sommarhuset. Trädgården är välskött och jag slutar räkna antalet arter vid femtioen.
Utanför fönstret går tåget, men inte förrän på söndag och vi följer det vingliga spåret bortåt Brösarp.
Jag har lånat en kamera av avancerad art. Varannan bild blir skarp, varannan lägger fokus på något jag inte lagt märke till. Till fotomodell bygger jag en stenhög med sju stenar på stranden vid Haväng. Jag tror det är något gammalt och magiskt med sjustenshögar. Men vad?
Sedan börjar jag läsa Yarden. 140 sidor senare tittar jag upp. Omskakad och viss om att det här var bland det bästa jag läst. Det är en bok om arbete, ett hårt fysiskt arbete på botten av arbetets marknad. Jobbar du rätt kan du komma tillbaka nästa dag. Passar det inte då får du gå. En historia från den som är exkluderad. Berättad med det vackraste språket.
Det började en sen eftermiddag. Jag hade tagit ledigt ett par timmar och jag visste inte vad jag skulle göra med min tid. Det är viktigt att komma ihåg: jag anklagar ingen. Detta är vad det blev; en nedstigning i hamnens larmande helvete, och för att kunna överleva på botten av mig själv var jag plötsligt tvungen att återskapa min historia.
Jag tittar på min stenhög, tänker: vad ska jag läsa nu? Vad kan ens vara möjligt att läsa nu. Min make för mig tillbaka till den skånska myllan. Du har sagt så där tidigare, men alltid hittat något nytt att läsa.
Så är det ju! Och vi tar båten över till Danmark och Snekkersten.
Yarden. Kristian Lundberg. Utgiven av Symposium 2009. Min pocketutgåva gavs ut året därpå.
- - - - -
Jag twittrar om boken. Från Bia Sigge kommer sedvanligt goda boktips om andra Lundberg-böcker: "jag har läst "eldätaren" (den första) och "grymhetens stad" (den fjärde). framförallt den senare är jättebra!"
Yarden var en otroligt bra bok. Läste den tidigare i vår, och blev helt drabbad. Sedan läste jag Lundbergs senaste bok, Och allt skall bli kärlek, som också var väldigt bra. Bloggade om den här: http://bibliofilerna.papper.fi/2011/05/02/och-allt-blir-verkligen-karlek/ Och recenserade den här: http://www.nytid.fi/2011/05/livet-efter-yarden/ (Sorry för länk-spammandet...)